En reunionhelg
I lördags så såg jag att min pappa hade ringt mig på morgonen, eftersom jag låg och sov så svarade jag inte. Men han hade talat in ett meddelande till mig på telefonsvararen. Han sa : "Hej Tösabiten. Ville bara önska dig en trevlig alla hjärtans dag, och att jag tänker på dig." Typ något i den stilen. Älskade pappa, som jag hatar, som jag saknar och aldrig mer vill träffa i hela mitt liv. Allt detta på en och samma gång. Trevligt att han hörde av sig iaf, det gillade jag. Men vad betyder det? Eller betyder det något? Överanalyserar jag? Vill han mig något mer än bara att önska mig en trevlig dag? Min första tanke var att han låg på sjukhuset på dödsbädden och ville meddela mig om det. Så var ju inte fallet, tack och lov.
Sen så hörde min syster av sig i söndags, Marina. Herregud, vad länge sen det var jag hörde hennes röst. Alltså, HENNES röst. Den rösten jag minns, den rösten som tillhör Marina, den rösten hon har när hon inte är drogad. Underbar känsla. Hon sa att hon var tillbaka, att hon skulle träffa mamma och gå på möte med henne. Jag är ju fortfarande väldigt skeptisk över att hon är "tillbaka". Men hon har ju svikit mig för många gånger för att jag ska tro på henne helt och hållet. Men för Meia-Miras skull så hoppas jag verkligen på det. Mamma ringde upp mig efter att de hade varit på mötet, och hon var lycklig. Jag frågade ju såklart över vad hon trodde, ifall Marina lät hoppfull över framtiden. Ifall hon verkade okej, och ifall hon verkade ha bestämt sig. Och mamma tyckte att det verkade som så på Marina. Det är bara att hålla tummarna och hoppas på det bästa. Jag bjöd självklart Marina hem till mig till helgen, jag hoppas så innerligt på det! Det skulle vara det bästa som hänt på väldigt länge isåfall.
Det här har varit min reunionhelg. Jag har fått samtal från både pappa och storasyster. Det händer inte allt för ofta. Vi får se vad framtiden har att erbjuda...
Sen så hörde min syster av sig i söndags, Marina. Herregud, vad länge sen det var jag hörde hennes röst. Alltså, HENNES röst. Den rösten jag minns, den rösten som tillhör Marina, den rösten hon har när hon inte är drogad. Underbar känsla. Hon sa att hon var tillbaka, att hon skulle träffa mamma och gå på möte med henne. Jag är ju fortfarande väldigt skeptisk över att hon är "tillbaka". Men hon har ju svikit mig för många gånger för att jag ska tro på henne helt och hållet. Men för Meia-Miras skull så hoppas jag verkligen på det. Mamma ringde upp mig efter att de hade varit på mötet, och hon var lycklig. Jag frågade ju såklart över vad hon trodde, ifall Marina lät hoppfull över framtiden. Ifall hon verkade okej, och ifall hon verkade ha bestämt sig. Och mamma tyckte att det verkade som så på Marina. Det är bara att hålla tummarna och hoppas på det bästa. Jag bjöd självklart Marina hem till mig till helgen, jag hoppas så innerligt på det! Det skulle vara det bästa som hänt på väldigt länge isåfall.
Det här har varit min reunionhelg. Jag har fått samtal från både pappa och storasyster. Det händer inte allt för ofta. Vi får se vad framtiden har att erbjuda...
Kommentarer
Trackback