Redheaded

Idag så ska jag och Micke ställa till med en fin mysmiddag för oss två, samt hans lillebror och sin tjej. De ska komma hem till oss för första gången tillsammans. Jag tycker det känns väldigt trevligt och väldigt vuxet på något sätt =)

Jag har klurat ut att vi ska göra något väldigt enkelt idag. Det får bli kycklingvingar med pommes och b-sås. Mmmm, det är typ Marcus favoriträtt och det är enkelt - inget svårt val direkt! Och självklart blir det en enkel sallad till, bara för att lyxa till det lite så kör vi på fetaost i den också=)

Micke har fixat till det lite hemma hos oss, så det inte ser alltför stökigt ut när vi får gäster. Det kan han gott göra tycker jag, eftersom han är min lilla slav! Närå, såklart han inte är. Men jag hinner verkligen inte det, jag sitter ju på jobbet 24/7. Annars så tycker jag faktiskt om att städa. Eller, jag tycker om resultatet efteråt. Man mår faktiskt bättre när det är rent hemma hos sig, om man tycker om när det är stökigt så är man stökig inombords.

Faktiskt.

Idag så är det kalas för min fosterpappa Stig. Han fyller 62 (?) den 27:e (?). Tyvärr så är jag värdelös på att komma ihåg födelsedagar så dessa siffror kan säkert vara felaktiga...

Men jag vet iaf att alla systrar med sina respektive och barn är välkomna hem till Kärstin och Stig idag för att fira honom, vare sig han fyller den 27:e eller inte... Idag så kommer jag alltså få träffa mina älskade syskonbarn, speciellt Julia. Hon är en underbar brutta som jag bara älskar av hela mitt hjärta. Snygg är hon också =) (Men om nån vill stöta på henne måste det gå via mig, dock!!)

Nu ska jag sätta mig och jobba igen, har sålt för 8 000:- idag. Nytt rekord för mig =) Tjoho!!

Jaha! Den här stora grejen som jag pratade om gick ju åt skogen! Det blev inget med det, och typiskt!!

Det jag hade tänkt göra det var ju att börja plugga på deltid och jobba på deltid, plugga upp engelskan och ta studiebidraget samt att jobba timmar på ett annat ställe. Det hade ju blivit perfekt. Men jag fick inte jobbet, så KRAS!

Det jag funderar på att göra nu är att plugga upp engelskan iaf, och ta fullt studielån. Det suger ju en aning, eftersom jag då kommer att få extremt mycket pengar att betala tillbaka  för så lite. Plugga upp några tentor och ta sjukt mycket i lån? Låter ovärt, men vad ska jag göra?

Typiskt...

Jag är alltså den enda bloggen på famebloggers.com som ligger under kategorin "Kultur". Hur kommer det sig att ingen annan är intresserad av kultur?

Igår så låg jag och läste David Copperfield i sängen innan jag gick och la mig, jag läser alltid innan jag somnar. Och så skickade jag lite sms med en kollega samtidigt. När jag berättade för honom vilken bok jag läste, frågade han om det var trollkarlen på Tv4. Say what? tänkte jag. 

"Näe, det är en roman skriven av Charles Dickens på 1800-talet!" Svarade jag i mitt sms, varpå min kollega blev sur och kollade upp på internet, hans svarsms : "David Copperfield (born David Seth Kotkin; September 16, 1956) is an American magician and illusionist best known for his combination of illusions and storytelling." (han hade tagit det från wikipedia, vilket jag också gjorde nu : http://en.wikipedia.org/wiki/David_Copperfield_(illusionist) )

Hur kan man inte veta av romanen David Copperfield?

Var är kulturen?

Yeah, me and Michael has lived together for over a month now and it is still going very well!
I'm still very much in love with this guy, and he keeps surprising me! He can be so adorable. For example, yesterday he had made the dishes during the time I was at work. So when I got home, with my friend Angelo, I didn't have to feel ashamed or embarassed in front of Angelo, 'cause it looked so wonderful in the kitchen! Such a wonderful boyfriend and room-mate!

I love him! Every day when I go to my work I just want to cuddle him to death! He looks so pretty when he lays there with his hair on an end and a very bad morning breath ;)

I am still so much in love, and I enjoy every moment of it!! <3

Wie! Jag väntar och jag längtar... Imorgon är sista dagen som de sa att de skulle höra av sig, eller hon eller han eller det... Jag har något himla mäktigt på gång här, eller iaf så anser jag det som mäktigt! Om det skulle vara så att de hör av sig till mig idag eller imorgon så skulle ju jag bli himla glad och extremt superbauta glad! Det finns nog inte ord som kan beskriva hur jag glad jag skulle bli.

Ni får göra precis som jag; vänta! Och vänta ska jag göra. Ska prata med Angelo om detta ikväll, han vet vad det handlar om. En del vet om det, men inget jag kan skriva om här än.

Så, vänta med mig så håller jag er upprättade! =)

Jag har beslutat för att lägga in min blogg på ett flertal ställen, det är ju alltid roligt med fler läsare =)

Klicka bara på bilden nedan!

Och det är verkligen inget jag ser fram emot. Jag måste, utöver alla andra räkningar, betala in till CSN. Jag ringde dem igår och frågade om jag var tvungen att betala tillbaka nu, eftersom jag ändå kommer att (förhoppningsvis) börja plugga igen den här terminen. Men hon jag pratade med kunde inte svara på det, så hon kopplade mig. Och hjälp vad hon kopplade mig... Jag väntade i 30 minuter, men jag tröttnade så dant efter det så jag la på... Borde jag väl egentligen inte ha gjort, men får ringa dem så snart som möjligt igen.

Hoppas att jag slipper betala tillbaka, eller att jag åtminstone kan få reducering av priset... Eller nåt. Annars har jag verkligen inte råd. Varför tog jag ett studieuppehåll mitt i finanskrisen?

Stupid!

Jag kollade lite på Tradera och blocket, och såna sidor, efter lite Michael Jackson-saker. Jag hittade en väldans massa roliga saker som jag inte äger. Ännu.

Jag hittade iaf ett par skor som jag är helt såld på! Fatta att ha dessa i sin ägo? Jag skulle dö av lycka!! De är inte i min storlek, men det gör absolut ingenting! Jag vill ändå bara ha dem på min hylla så att de kan se vackra ut! Micke kan ju ha dem, så ifall att han skulle vilja låna dem nån gång så kan han få göra det!

Det värsta är att skorna finns i Örebro, det kommer att bli väldigt besvärligt för mig att åka dit. Så vad jag gjorde var ju att jag hörde av mig till min tvillingsjäl Anders, och VIPS! han kan hämta upp dem. Han bor utanför Kumla, och skorna finns i Kumla. Är detta ödet? Anders är verkligen en räddare i nöden. Och världens snällaste försäljare till skorna också, som har haft ett extremt tålamod med mig. Jag känner mig som världens lyckligaste!


Titta och njut! Mmmmm!

Jag ringde precis min älskade kompis Angelo, jag väckte honom... Oops. Han var ledig idag, så ringer jag och väcker honom vid 09.35. Men det kan han gott ha, han kan ju inte sova hela dagen ju!

Jag satt och kollade i hans bilddagbok tidigare idag, och kände hur mycket jag saknade honom. Efter Spanienresan så umgicks jag och Angelo väldigt mycket, det är ju tack vare honom som jag träffade Micke. Han kom hem till mig och spelade monopol, jag åkte hem till honom och kollade på gamla kort. Vi bestämde träffar och bakade pepparkakor, massor av sånt som är roligt. Men nu när vi båda har jobbat konstiga tider så har vi inte träffats så mycket. Så jag bestämde mig för idag att vi ska träffas.

Jag ringde ju som sagt och väckte honom och kom med det fantastiska beskedet att vi SKA äta semlor ihop idag! Och han tyckte ju att det lät som en underbar idé! Strålande! Så nu ska vi träffas efter jobbet, köpa semlor (vi orkade inte baka) och umgås igen som back in the old, good days! Lovely!


Åh, så gott det ska bli!

http://www.gratismode.se/?c=46428

Klicka på länken och aktivera er! Skoj =)

I lördags så åkte jag och Micke (inte pojkvännen) till Stockholm för att hälsa på mamma, thomas och Meia-Mira samt att vi skulle hämta upp Marina. Marina fick snilleblixten att vi skulle hälsa på Micke, brorsan, eftersom det ändå låg på vägen.
Väl där så hade vi musiktävlingar, vi fikade, vi sjöng ihop och spelade gitarr. Vi hade hur trevligt som helst!

Jag och Micke sjöng Halleluja tillsammans, och det lät riktigt bra. Det klippet ligger i min mobil, men ni får ta tillvara på hans egna version av Leonard Cohens underbara låt!

Det här är min brorsa det - stolt =)

Bara för att det här är så roooooligt! Jag har visat alla på jobbet det här klippet, och alla har skrattat.

Enjoy!!

Nu har jag haft en extrem huvudvärk i flera dagar. Vad är detta? Har jag en hjärntumör?

Tror nog det kan vara att jag är uberuttråkad på jobbet. Men man vet ju aldrig. Kanske syrebristen? Bristen på människovärde? Överflödet av dataskärmar?

Hm...Men jag har hållt humöret uppe med kollegorna på jobbet med det här ;) Dance and enjoy! ;)
 

Jag är väldigt orolig över min granne Lotta. Jag gick hem till henne i tisdags, efter att jag hade sagt hej då till Spike, för jag ville självklart inte vara själv. Jag grät lite över Spike, och hon tröstade mig. Sen så gav hon mig ett chockbesked som fick mig att inte känna något annat än rädsla; Hon har fått en hjärtinfark. Hon har legat på sjukhuset med EKG, hon är sönderstressad, och hon måste sluta röka och dricka vin.

Vi pratade en stund om vad hon kände, hur hon mådde, vad hon ska göra, hur situationen är på hennes jobb. Jag är förundrad över att hon har klarat av att leva så pass länge som hon har pga hennes jobb, hennes situation gällande rökningen och alkoholen. Men hon är stark. Hon är en underbar människa som förtjänar att leva, och det tror jag att de högre makterna förstår.

Hon ringde mig i lördags och berättade att hon var tillbaka på akuten. Idag så ska hon åka till linköping för att röntga sig. Hon har legat med EKG hela helgen och de har observerat henne hela tiden. Jag ska ringa henne på nästa rast och kolla hur det är med henne. Jag vet inte vad jag ska göra ifall hon har fått ett hemskt besked. Och jag ska göra allt i min makt för att få henne att må bra igen isåfall. Jag hoppas bara på nu att det inte är ett dåligt besked läkarna har att ge henne idag, om de nu kan ge henne ett besked idag. Om jag har möjlighet så struntar jag nog i träningen ikväll för att åka och hälsa på henne istället.

Krya på dig älskade Lotta.

I lördags så såg jag att min pappa hade ringt mig på morgonen, eftersom jag låg och sov så svarade jag inte. Men han hade talat in ett meddelande till mig på telefonsvararen. Han sa : "Hej Tösabiten. Ville bara önska dig en trevlig alla hjärtans dag, och att jag tänker på dig." Typ något i den stilen. Älskade pappa, som jag hatar, som jag saknar och aldrig mer vill träffa i hela mitt liv. Allt detta på en och samma gång. Trevligt att han hörde av sig iaf, det gillade jag. Men vad betyder det? Eller betyder det något? Överanalyserar jag? Vill han mig något mer än bara att önska mig en trevlig dag? Min första tanke var att han låg på sjukhuset på dödsbädden och ville meddela mig om det. Så var ju inte fallet, tack och lov.

Sen så hörde min syster av sig i söndags, Marina. Herregud, vad länge sen det var jag hörde hennes röst. Alltså, HENNES röst. Den rösten jag minns, den rösten som tillhör Marina, den rösten hon har när hon inte är drogad. Underbar känsla. Hon sa att hon var tillbaka, att hon skulle träffa mamma och gå på möte med henne. Jag är ju fortfarande väldigt skeptisk över att hon är "tillbaka". Men hon har ju svikit mig för många gånger för att jag ska tro på henne helt och hållet. Men för Meia-Miras skull så hoppas jag verkligen på det. Mamma ringde upp mig efter att de hade varit på mötet, och hon var lycklig. Jag frågade ju såklart över vad hon trodde, ifall Marina lät hoppfull över framtiden. Ifall hon verkade okej, och ifall hon verkade ha bestämt sig. Och mamma tyckte att det verkade som så på Marina. Det är bara att hålla tummarna och hoppas på det bästa. Jag bjöd självklart Marina hem till mig till helgen, jag hoppas så innerligt på det! Det skulle vara det bästa som hänt på väldigt länge isåfall.

Det här har varit min reunionhelg. Jag har fått samtal från både pappa och storasyster. Det händer inte allt för ofta. Vi får se vad framtiden har att erbjuda...

Och jag har problem med mina dubbla piruetter??!!

Det här är något jag är mäkta stolt över, det ska ändras nu inför nästkommande (förhoppningsvis) tävlingar.

Men så här har det sett ut :

Har ni haft någon otur än? Jag har inte det, tvi-tvi-peppar-peppar-ta-i-trä!

Jag kommer inte ihåg hur det har varit de tidigare åren direkt, men jag har väl inte haft nån mer otur den här dagen än de andra dagarna på året. Jag har relativt mycket otur varje dag istället. Hellre att det är så här än att jag får ta hela årets otur på en och samma dag. Igår till exempel så avlivades Spike. Jag mår väldigt dåligt över det. Jag har gråtit hela veckan, och nu är jag alldeles för chockad över att aldrig mer få träffa honom. Det är en jävla otur att inte få träffa honom något mer. Usch så hemskt!

Tänk om hela årets otur skulle komma på en och samma dag? Tänk om jag bröt foten, avlivade världens bästa hund, förlorade jobbet, hade pengakris, hade sömnbrist, var bakfull på en och samma dag? Glömmas får ju inte mensvärk, tristess på jobbet, alldeles för mycket träningsvärk...

Hela vardagen är fylld med otur, det är vad man gör med det som avgör om det är något dåligt eller inte. Fredag den 13:e är bara ploj. Men det är fortfarande roligt att skylla sin otur på något.

Om det nu inträffar... Vi får väl se ikväll i Linköping då kanske...

Vi har en ordertävling på jobbet den här veckan, storebror och lillebror tävlar mot varandra. Det vill säga Norrköping och Linköping. Vi i Nkpg är ju självklart storebror (fast Lkpg började som storebrorsa, fast vi tog över den posten...)

Den som har flest orders på veckan vinner en platta öl. Jääättekul. De som har nästflest orders vinner 10 öl osv osv... Den som inte dricker alkohol då? Den som inte gillar att supa bort varenda hjärncell de har? Jag vet inte riktigt hur de har tänkt.

Ikväll så ska vi alla på norrköpingskontoret åka till Linköping för att äta och umgås, det kan ju bli väldigt trevligt. Men varför ska vi supa sönder oss för? Varför kan vi inte ÄTA och UMGÅS?

Men, det kommer säkert att bli väldigt trevligt.

Fick ett anonymt inlägg, från nån "P" iaf, om att han/hon ville se mer body moving. Vet inte riktigt vad hon/han menar, men jag tolkar det på mitt egna sätt och tänker ju självklart direkt på gymnastiken.

Eftersom jag älskar gymnastiken och att jag börjar lära mig lite mer grejer, så här får ni lite klipp på mig ;)

Det här är en av de första handvolt-sträckt jag klarade av.



Mina handvolt-frivolt har bara blivit bättre!

Trots att jag inte har skrivit något på min blogg på några dagar så har jag fortfarande runt 30 stycken besökare. Det tycker jag är väldigt mycket, för att vara en så pass inaktiv blogg som den här =)

Tack alla kära läsare för att ni får mig att känna mig speciell! Gulligt!

Tjoho! Hittils den här månaden har jag sålt för 4100 kronor. Vilket blir i provision 697 kronor. Efter skatten har jag då alltså tjänat 473 kronor. Jag kan hitills köpa mig... en frukt kanske? Betala en femtedel av min hyra?

Jag hoppas ni förstår min ironi.

Men idag går det bättre på jobbet iaf. Kanske att jag får råd med att betala en fjärdedel av hyran? Eller två frukter kanske?
Skulle ju vara guld värt!

Idag så jobbar jag på mitt gamla kontor i Linköping. Vilka minnen...

Det första jag ser när jag kommer in är Olof, han var väldigt trevlig och hälsade. Sen såg jag Bergehed, han var ju självklart ännu trevligare och hälsade ännu mer. Sen såg jag Stefan, han hälsade inte alls. Efter nån kort minut så hälsade jag, han kollade inte på mig ens. Tror han tänker på att det var han som sparkade mig, och att sen Swemedia ville ha tillbaka mig. Eller liknande. Vad vet jag egentligen.

Sen så satte sig Stefan i fönstret och rökte! WTF?

Jag såg även att alla papper jag har satt upp på väggarna här sitter kvar, efter nästan 4 månader. Min Karibien-vägg finns kvar, tips om säljteknik finns kvar. Min reklam för Arbissalonger sitter kvar på kyldörren. Det är lite roligt. Inget har förändrats. Verkligen ingenting.

De mobbar mig fortfarande för att jag är tjej. Det är lite illa. Eller ganska mycket. Men, jag struntar i det och kör på som vanligt. Det skulle verkligen inte förvåna mig om jag nollar idag på jobbet, just eftersom jag får tillbaka de gamla känslorna, och minnena.

...

Yeah. Och igår på träningen gick det ännu bättre, idag ska det gå kanon =)

(Ps. Tack Karin för tipset ;))

I fredags och idag så har vi byggt lite IKEA-möbler på jobbet. Det är extremt tålamodskrävande, men ändå väldigt roligt! Jag gillar att se små bitar plusas ihop och bli en helhet. Jag har ju väldigt lite tålamod så det blir en del svordomar, och förbannelser på skruvar som inte passar, hammare som slår mig på tummen, plankor som är för stora, plankor som är för små och så vidare.

Det är självklart inte jag som passar för små plankor till för stora lådor eller tvärtom, utan det är IKEA som har konstruerat plankorna fel. Självklart.

Men, jag har lyckats att göra tre felfria hyllor. Jag är stolt.

På lunchen ska det göras tre till, jag ska äta lunch och kolla på när de andra kollegorna fixar och trixar ihop vår alldeles egna IKEA-kinderägg.

Men hur går det då annars för mig på jobbet? Jag har märkt att jag jobbar på världens intrigföretag. Cheferna är tillsammans med anställda på företaget, vilket bidrar till svartsjuka för andra som inte är tillsammans med en chef och inte får samma fördelar som chefernas partners. Chefernas partner är otrogna med andra anställda, får barn med andra anställda och så vidare. Spännande.

Även de som jag har jobbat med tidigare, i höstas på samma företag då, har förändrats helt toltalt. De har blivit kvinnoförnedrande mansgrisar. Men humor har de. Ni kan få ett smakprov på skämt som de gillar:

"Gustafsson hade jobbat på företaget i över 30 år, men hade aldrig kommit för
sig att gå på någon firmafest. Men i år hade han bestämt sig att nu skulle
det ske. Nyekiperad och lite förfriskad tog han sig an uppgiften ordentligt
och resultatet blev att han blev ordentligt berusad, eller full på ren
svenska. När han kom hem på morgonkvisten upptäckte han att delar av spyan
på vägen hem hade hamnat på den nyinköpta kavajen.
- Det löser jag imorgon, var hans tanke när han slängde den i tvättkorgen.
Resultatet blev naturligtvis att han väcktes av en halvt galen Fru
Gustafsson, stående vid sängkanten, skrikande:
- Du har ju spytt ned hela den nya kavajen !
- Nej, Nej, det var inte jag! säger Herr Gustafsson som har kommit på den
briljanta iden att skylla på Karlsson som var känd för att bli ordentligt
full.
- Jag fick följa Karlsson hem och han var så full så han fick stödja sig på
mig och då spydde han ner hela mig förstår du lilla gumman, det är ordnat
för jag fick 500kr till kemtvätt av honom.
- Jasså du? säger fru Gustafsson, ta då och ring honom och be om en
500-hundring till för han har skitit ner sig i dina byxor också!"

Eller, varför inte det här skämtet? :

"En dag var Sven ute och gick och såg sin kompis Olle komma åkande i en
splitterny cab.
Olle stannade vid Sven och visade upp ett stort smil, mycket nöjd med sin
nya bil!
- Olle, var har du fått bilen ifrån? frågade Sven.
- Stina gav den till mig.
- Gav hon den till dig? Jag visste att hon gillade dig, men det här är ju
löjligt!
-Så här var det, sa Olle. Vi var ute och åkte längs kustvägen mitt ute i
ingenstans.
Helt plötsligt kör Stina in på en lite skogsväg, stannar och kliver ur
bilen. Sen kastade hon av sig alla kläderna och sa:
- Olle! Kom och ta det du vill ha!
Så jag tog bilen och åkte iväg!
-Du är smart, sa Sven, kläderna hade aldrig passat dig!"

Ja, vad ska jag säga?