Redheaded

Den 18/2 åkte jag upp till Stockholm med Kärstin och Stig för att fira mitt syskonbarn Julia (15 år den 17/2). Det var utöver förväntan väldigt trevligt! Jag trodde jag och Kärstin skulle hamna i storbråk om diverse, men det visade sig att hon istället var intresserad. Stig var ju som vanlig, jättesnäll och tyst.

Syskonbarnet

Väl framme i Stockholm går vi till min favoritrestaurang, Rooster, och Kärstin bjuder mig. Kommentaren jag får : "Eftersom det är din favoritrestaurang"! Några veckor tidigare så fick jag en micro utav dem, och kommentaren jag fick då var: "För att du är så duktig i skolan"! Under det här Stockholmsbesöket så fick jag en kjol, tre par strumpbyxor och smycken.... "För att vi inte har köpt födelsedagspresent till dig än..." (Jag fyllde den 17/7) 
Den nya kjolen.

Vadan detta? Har de dåligt samvete? Saknar de mig? Har de alltid gjort så här mot mig men att jag varit alldeles för omogen för att märka det tidigare? Jag blev väldigt glad alla gångerna, och tacksam. Tacksam har jag varit varit varje gång de gör något sånt här oväntat, men alltid lika fundersam över Varför?!

I bilen på väg hem sen i alla fall så lyssnar vi på ett radioprogram som heter "Karlavagnen", där de pratade om motton man lever efter varje dag. Mina har alltid varit "Det blir vad man gör det till" och "Det finns människor till allt". Men en kille ringde in och var från Scouterna, alla visste ju hans motto. Men mottot "Alltid redo" är ett svar på "Var redo" som kommer från engelskans "Be prepared". Och jag kan inte sluta tänka på att översättningen borde vara "Var förberedd!". Alltså att frågan borde vara: Var förberedd! Alltid förberedd! Men, när man är förberedd så är man ju redo?! Vanliga tankar i Malins hjärna.


Tack och hej!