60-års festen

Hur underbar pojkvän har jag egentligen inte? Och hur underbara syskonbarn har jag inte? Jag är alldeles kär i dem allihop!

Som ni märker så gick det alldeles klockrent i lördags på Kärstins 60-års kalas! Jag var väldigt skeptisk över hur det skulle gå, men Kärstin kom bra överrens med Micke och Micke verkade inte tycka att min kristna släkt var så konstig =)
Han är ju verkligen inte van vid att sjunga bordsbön innan varje måltid, att människor ger Guds välsingnelse till varandra osv osv. Men det verkade inte göra så mycket för honom, för han sa efteråt att han hade haft trevligt! Världens bästa pojkvän!

Vi hade ju ett lotteri under kalaset, Micke vann hångelpriset med Uffe. Men de kramades bara. Haha, jag såg verkligen bådas miner. Det var himla roligt! Uffe kom fram till mig efter det och sa att jag hade en väldigt mysig kille. När jag sa det till Micke så svarade han bara : Såklart jag är mysig! Jag är ju världsbäst på att kramas!

Haha! Underbar pojkvän som sagt ;)

Jag är hur överlycklig som helst över att min familj tycker så mycket om Micke.

Jag är glad och lycklig! Nu behöver jag inte vara orolig över jul.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0