Amalia
Igår så åkte jag hem till Kärstin och Stig, där Melinda och hennes underbara barn var. Alva och Edvin kom ihåg mig! Haha, jag som trodde att de skulle ha glömt bort mig... Edvin var så himla underbart söt, han satte sig upp i soffan och ropade : Malin?! Förvånad och glad. Det värmde i hela kroppen! Gud vad jag älskar alla mina syskonbarn!
Och igår fick jag träffa lilla Amalia för första gången! Vilken underbar goding! Hon log med hela ansiktet och hade såna roliga miner för sig! Hon var så stark också! Det märkte jag både när hon greppade tag i mitt finger, samt när hon låg i sängen och åmade sig!
På en del bilder som jag har sett så ser hon lite ut som Skalle-Pär från Ronja Rövardotter, men hon var så mycket sötare i verkligheten! Världens ögon, knallblåa och jättestora! Hur söt som helst!!
Tyvärr så är det ju alltid så när man åker hem till Kärstin att hon ska prata om en massa saker, och det gäller bara att lyssna och hålla med. Jag orkar fortfarande inte att stå upp mot henne, eller säga ifrån. Jag orkar inte ha diskutioner med henne, för det är ändå bara hon som ska prata och få sin vilja igenom. Igår så handlade det om att jag ska ta ett studieuppehåll. Hon vägrade inse att jag är skoltrött, och hon vägrar förstå att jag har varit skoltrött i ett par år. Den enda anledningen till att man får ta ett studieuppehåll, enligt henne, är när man mår dåligt. Och om jag mår dåligt då? Om jag är skoltrött, så mår jag ju inte bra när jag är i skolan, så varför är inte den orsaken acceptabel? Jaja, jag bryr mig inte om vad hon anser direkt, men det är ju alltid skönt med stöd.
Och igår fick jag träffa lilla Amalia för första gången! Vilken underbar goding! Hon log med hela ansiktet och hade såna roliga miner för sig! Hon var så stark också! Det märkte jag både när hon greppade tag i mitt finger, samt när hon låg i sängen och åmade sig!
På en del bilder som jag har sett så ser hon lite ut som Skalle-Pär från Ronja Rövardotter, men hon var så mycket sötare i verkligheten! Världens ögon, knallblåa och jättestora! Hur söt som helst!!
Tyvärr så är det ju alltid så när man åker hem till Kärstin att hon ska prata om en massa saker, och det gäller bara att lyssna och hålla med. Jag orkar fortfarande inte att stå upp mot henne, eller säga ifrån. Jag orkar inte ha diskutioner med henne, för det är ändå bara hon som ska prata och få sin vilja igenom. Igår så handlade det om att jag ska ta ett studieuppehåll. Hon vägrade inse att jag är skoltrött, och hon vägrar förstå att jag har varit skoltrött i ett par år. Den enda anledningen till att man får ta ett studieuppehåll, enligt henne, är när man mår dåligt. Och om jag mår dåligt då? Om jag är skoltrött, så mår jag ju inte bra när jag är i skolan, så varför är inte den orsaken acceptabel? Jaja, jag bryr mig inte om vad hon anser direkt, men det är ju alltid skönt med stöd.
Kommentarer
Trackback
