Fredrik Lindström, del 2.
2.) Lemurer och ansiktshattar - Hur uppkom språket?
Vad är det skiljer vårt språk med det språk djuren sägs använda sig av? Vad är det som är unikt med människans språk, jämfört med det språk djuren använder sig av som är så dolt för oss? Vi är faktiskt ensamma om det. Många djurarter har olika sett att kommunicera på, de kan sända signaler, men det är verkligen inte samma sak som ett språk.
Vad har djuren för ett slags "språk" då? Som Fredrik Lindström gör, ska jag med göra, och jämföra med lemurerna. De har olika varningssignaler för att det kommer rovdjur; ett för orm, ett annat för större kattdjur och ett tredje för rovfåglar. Är det här då ett språk? Kan de säga att det kliar på höger framtass? Fråga hur den andre lemuren mår? Nej, det är inget språk i sig. De använder sig av en föregångare av språkets imperativ (uppmaningsord, t ex: Spring! Ut!). Det liknar det språk vi människor började använda oss av.
Vad kräver då ett språk? Ett språk kräver symboler (vilket också Bo Renberg går igenpm i Språkets mirakel - om tänkande, tal och skrift). Ett språk måste vara mer avancerat inom kommunikation än enbart kunna säga att det kommer olika faror. Ett språk kan inte bara bestå utav vrål, skrin och gester, de olika ljuden måste användas på ett indirekt och symboliskt vis. Lindström tar upp exemplet; Han kan skrämma bort någon med öööööööö, men om han lägger in det ljudet i en konstruktion som snö så börjar det betyda något - då har han helt plötsligt börjat med språk!
De olika bokstäverna i sig betyder ingenting, utan det är i den konstruktionen de byggs in i som de bildar ett ord. Men vilka krav ställer vi på språket? Det finns många olika gissningar på hur gammalt vårt språk är, och det beror helt på hur vi definierar vårt språk. Människan är det djur som hittat kopplingen mellan symbolerna och ett kommunikationscentrum i hjärnan. Men det har tagit väldigt lång tid. Språket behövdes ju inte utvecklas så länge omvärlden gjorde det.
Lindström tar upp en framgångscirkel som antyder på att framgången går runt, runt. Framgång föder framgång. Vi har tre gånger så stor hjärna som våra släktingar aporna. För att få större hjärna behövs proteiner. För att få tag på proteiner behövs det kött, för att få tag i kött behövs skickliga jägare. För att bli en skickig jägare behövs det kommunikation - språket! (Även Bo Renberg).
Mera kött à Större hjärna à Bättre språk och kommunikationsförmåga à Bättre jägare, och så går framgångscirkeln runt.
Vad skiljer oss människodjur från resten av djurarterna? Man kan endast minnas om man har något tidsbegrepp, och vi är de enda av alla djurarterna som egentligen vet om framtiden. Vi är de enda som kan planera för den och vidta alla möjliga åtgärder som gynnar oss. En lingvist och en beteendeforskare har precis tagit fram en teori om språkets uppkomst. De kopplar ihop vår förmåga att planera med en helt annan förbluffande egenskap hos människan - siktandet. Vi kan peka och sikta, vilket har hjälpt oss oerhört att bli bra jägare.
